Regeringen vill skjuta upp införandet av EU:s lönetransparensdirektiv i Sverige till 2027. Arbetsgivare får mer tid att förbereda sig.
Regeringen planerar att senarelägga införandet av EU:s lönetransparensdirektiv i Sverige. De nya reglerna om ökad insyn i lönesättning föreslås nu träda i kraft 1 januari 2027, vilket skulle ge arbetsgivare och arbetsmarknadens parter mer tid att förbereda sig inför de nya kraven.
Mer tid för arbetsgivare att förbereda sig
Regeringen meddelade den 11 mars 2026 att införandet av lönetransparensdirektivet i svensk lag föreslås skjutas upp. Den tidigare planen var att reglerna skulle börja gälla 1 juli 2026, men det nya förslaget innebär i stället 1 januari 2027.
Även tidsplanen för lönerapportering justeras. Den första rapporten till Diskrimineringsombudsmannen (DO) föreslås lämnas senast den 20 maj 2028.
Bakgrunden är att arbetsgivarorganisationer har framfört att den tidigare tidsplanen skulle vara svår att hinna förbereda sig för.
”Det är viktigt att vara lyhörd när arbetsgivarna tydligt har framfört att det behövs mer tid.” – Nina Larsson, jämställdhetsminister
Samtidigt stärker regeringen resurserna till Diskrimineringsombudsmannen för att stödja genomförandet av de nya reglerna.
Vad innebär lönetransparensdirektivet?
EU:s lönetransparensdirektiv antogs 2023 och syftar till att stärka principen om lika lön för lika eller likvärdigt arbete. Det ska ske genom ökad insyn i lönesättningen, bland annat genom att arbetssökande och anställda får bättre information om lönenivåer, lönekriterier och löneutveckling.
Direktivet innebär också nya krav på arbetsgivare kring rapportering och uppföljning av löneskillnader mellan kvinnor och män.
Vad händer nu?
Regeringen väntas lägga fram en proposition till riksdagen om de nya reglerna. Om förslaget antas innebär det att svenska arbetsgivare får ytterligare sex månader att förbereda sina processer för lönetransparens och rapportering.
Klicka här för mer information om EU:s lönetransparensdirektiv!
