Finlands implementering av EU:s direktiv om insyn i lönesättningenFinland gör snabba framsteg mot att fullt ut efterleva EU:s direktiv om insyn i lönesättningen, vilket visar på landets fortsatta engagemang för jämställdhet på arbetsplatsen. I maj 2025 presenterade den finska r...

Finland gör snabba framsteg mot att fullt ut efterleva EU:s direktiv om insyn i lönesättningen, vilket visar på landets fortsatta engagemang för jämställdhet på arbetsplatsen. I maj 2025 presenterade den finska regeringen ett lagförslag om ändring av den nationella jämställdhetslagstiftningen, med målet att lagen ska träda i kraft senast i maj 2026 – i god tid före EU:s tidsfrist.
Det föreslagna lagförslaget innebär flera viktiga krav för arbetsgivare. Alla platsannonser måste innehålla tydliga löneintervall eller ingångslöner för att säkerställa transparens redan från rekryteringsprocessens början. Arbetsgivare kommer att förbjudas att fråga kandidater om deras lönehistorik, en åtgärd som syftar till att förhindra att tidigare löneskillnader följer med in i nya roller.
Anställda kommer att få utökad rätt till löneinformation, inklusive sin individuella lönenivå och genomsnittslönen för sin yrkeskategori, uppdelat efter kön. Arbetsgivare måste besvara sådana förfrågningar inom två månader. Organisationer med 50 eller fler anställda kommer även att bli skyldiga att publicera tydliga och objektiva kriterier för löneutveckling och karriärvägar.
Större arbetsgivare kommer att omfattas av skyldigheter att rapportera om löneskillnader mellan könen. Företag med 250 eller fler anställda måste rapportera årligen från och med 2027, medan företag med 150 till 249 anställda kommer att följa ett treårigt schema. Organisationer med 100 till 149 anställda kommer att ansluta sig till rapporteringscykeln senast 2031.
Om en löneskillnad mellan könen på 5 % eller mer identifieras inom en yrkeskategori och inte kan motiveras med objektiva kriterier, måste arbetsgivaren vidta korrigerande åtgärder eller genomföra en gemensam lönekartläggning tillsammans med arbetstagarrepresentanter. Underlåtenhet att följa reglerna kan leda till ekonomiska sanktioner, och det föreslagna lagförslaget förlänger preskriptionstiden för att väcka talan om lönediskriminering till tre år.
Slutsats: Med sin tydliga tidsplan, starka kontrollmekanismer och centraliserade rapporteringssystem sätter Finland en hög standard för insyn i lönesättningen. Arbetsgivare bör börja förbereda sig redan nu för att säkerställa efterlevnad och främja större rättvisa i lönesättningen.






